Om man är hängig

så kan man pigga upp sig med sånt som är kul.

Vad är kul då?

Ett långt utvecklingssamtal med särskolesonen?

Kanske inte, speciellt inte om man måste upp efter en lång och jobbig febernatt, om så även febern iallafall gett med sig nästan.

Men nu var det så mycket positivt som sas på mötet, så då kändes dagen helt plötsligt lite lättare.

Kul är när man däremot får se riktigt rolig spelad fotboll av 9-åringar. För allra första gången idag, fick Masses lag prova spela 7-mannaspel/match.

Som Masse väntat på den här dagen....varför kan man undra? Men de som känner grabben vet att han är storväxt för åldern, han matchar utan problem en tolvåring rent fysiskt. Det innebär att han upplever en 5-mannaplan som en kaninbur, där man inte kan ta ut hårda skott på allvar utan att bollen rusar åt fanders.

Han brukar säga att det är för små mål :)

Idag fick han äntligen spela ut, inte bara Masse utan alla spelarna i laget, tyckte att det var rent ut sagt skitkul att spela större och fler. Resultatet i sluenden blev 4-2 till Gunners United mot ett av Enskede IK:s riktigt bra lag.

Masse blev 3-målsskytt, och det hade kunnat bli så många fler.

Nu är han lycklig, och som alla vet kan sådant smitta av sig. Vid matchslut kände jag mig inte det minsta hängig längre :)

Nu kanske det straffar sig lite när jag lutar mig tillbaka för lugn onsdagskväll med följande långhelg. Men det gäller att ta till vara det goda och lyckliga i vardagen.

Imorgon är en ny dag, och också en cupdag. Masse väljer att stå i mål en av matcherna.....som han säger "-det är lika bra", och så suckar han, fast med ett leende på läpparna. För nu vet han, att snart kommer hans drömtid i fotbollsvärlden. Nästa säsong då smäller det!

Må nu bara gudarna göra denna morsa helt feberfri till imorgon. För hon vill vara med hela vägen.