Helgens sista fotbollsinlägg

Dagens cup höjer vi inte till skyarna.
I regn skulle 3 matcher spelas på riktigt gräs, där både sidolinjer och straffområdets linjer regnat bort.
Alla som spelat fotboll på blött gräs, vet hur halt det är. Alla som också spelat på grus och konstgräs, vet hur tungsprunget det är, och hur långsamt bollen ter sig i jämförelse.

Vi kan lugnt säga att detta inte passade Gunners pojkar särskilt bra :)
Första matchen då ej Masse var uttagen förlorades det med 5-0, andra spelades det oavgjort 0-0, och sista matchen losades med 2-1 trots ett gott övertag av målchanser för våra grabbar.
Grabbarna såg ut som blöta lerbollar när de var klara, ändå nöjda med att ha slutfört sitt uppdrag.

Och det är ju ändå det som betyder mest. De var nöjda med att ha stått ut i regnet :)

Själv hade jag med mig golfparaplyet och blev endast blöt om tårna. Klarade mig också som enda förälder som inte frös......jag tog ju vinterjackan på mig :)

Man lär sig.

Mycket fotboll blir det...

Cup i Älta och jag stod på benen imorse. Förbenat trött efter att ha legat vaken till efter 4 för att 17-åringen bestämt sig för att testa tänja gränserna lite, men upp kom jag.

Masse fick stå över första matchen, stod i mål andra, spelade forward i de 2 sista.
Vinst 2-1 första, andra vinst 3-1, tredje vinst 4-1 (Masse 2-målsskytt) och fjärde matchen 2-2 (Masse 1-målsskytt).
Gunners Uniteds första cup de spelat obesegrade igenom.
10 överlyckliga men extremt trött 9-åringar åkte hem till sitt kl 17, med vissheten att de nu verkligen duger som motstånd. De bygger både självförtroende och en enorm laganda. De var inte alltid de bästa individuella spelarna, men som lag och med sitt helt fenomenala sätt att hitta varandra i sitt passningsspel var det som ledde dem till sina vinster.
Nu tror jag de verkligen förstått det. De pratar numer i vi-termen istället för jag-du.

Nu trodde jag att det skulle vara matchfritt någon vecka, men vi har tydligen missat en cup i planeringen. Så på lördag blir det bollplan igen. 3 matcher ska spelas.

Mycket fotboll blir det......

Om man är hängig

så kan man pigga upp sig med sånt som är kul.

Vad är kul då?

Ett långt utvecklingssamtal med särskolesonen?

Kanske inte, speciellt inte om man måste upp efter en lång och jobbig febernatt, om så även febern iallafall gett med sig nästan.

Men nu var det så mycket positivt som sas på mötet, så då kändes dagen helt plötsligt lite lättare.

Kul är när man däremot får se riktigt rolig spelad fotboll av 9-åringar. För allra första gången idag, fick Masses lag prova spela 7-mannaspel/match.

Som Masse väntat på den här dagen....varför kan man undra? Men de som känner grabben vet att han är storväxt för åldern, han matchar utan problem en tolvåring rent fysiskt. Det innebär att han upplever en 5-mannaplan som en kaninbur, där man inte kan ta ut hårda skott på allvar utan att bollen rusar åt fanders.

Han brukar säga att det är för små mål :)

Idag fick han äntligen spela ut, inte bara Masse utan alla spelarna i laget, tyckte att det var rent ut sagt skitkul att spela större och fler. Resultatet i sluenden blev 4-2 till Gunners United mot ett av Enskede IK:s riktigt bra lag.

Masse blev 3-målsskytt, och det hade kunnat bli så många fler.

Nu är han lycklig, och som alla vet kan sådant smitta av sig. Vid matchslut kände jag mig inte det minsta hängig längre :)

Nu kanske det straffar sig lite när jag lutar mig tillbaka för lugn onsdagskväll med följande långhelg. Men det gäller att ta till vara det goda och lyckliga i vardagen.

Imorgon är en ny dag, och också en cupdag. Masse väljer att stå i mål en av matcherna.....som han säger "-det är lika bra", och så suckar han, fast med ett leende på läpparna. För nu vet han, att snart kommer hans drömtid i fotbollsvärlden. Nästa säsong då smäller det!

Må nu bara gudarna göra denna morsa helt feberfri till imorgon. För hon vill vara med hela vägen.

Bara kort

bara så man kan tycka synd om mig.........

Jag har feber, och jag fryser.

Bara så ni vet

Jag borde

Jag borde skriva om Cessis 19-årsdag idag. Tjejen har blivit stor.

Men nu värker min skalle till max och jag borde inte sitta framför skärm, om jag ska vara och fungera som en människa imorgon.

Men du Cessi, du vet............... :)

Påhittig nyförälskad 9-åring

Som titeln redan förtäljer så har jag en helt nyförälskad 9-årig son här hemma.
Han är överlycklig när hon ringer honom. Han ratar sin nya cykel för att gå bredvid henne när hon sparkcyklar.
Imorse var han beredd att offra sin fotbollsträning för hennes skull, det är stort ska ni veta.

Igår hade de kommit på den utomordentliga ideen att ha loppis. De samlade arteraljer för endamålet hela dagen. Nu på em tyckte de att de fått ihop tillräckligt från flickans garage och vårt förråd och ställde sig för att loppa.
3 timmar senare i gassande sol, tyckte de att det räckte. Min Masse hade lyckats få en sticka i handen från en gamal korg de hade rabarber i, och ringde jätteledsen till mig.
När jag kom till undsättning skakade han och kände sig yr. Ville hjälpa den underbara flickan hem med alla saker och dela pengarna mellan sig. Kom hem åt lite mat, satt ute en stund efteråt och klagade på yrhet.

Han gav till slut upp och kom in för att duscha och klippa sig. Det var då jag upptäckte att han var hur het som helst. Vi konstaterade snabbt att sonen druckit alldeles för lite och att han suttit i solen för länge. Nu sitter han omstoppad i soffan tillförd en massa vätska i olika former, och kroppen svarar exemplariskt.
Han pratar hela tiden om flickan med stort F. Det finns bara en hake, hon är nog kär i en annan. Men jag påpekar såklart för honom att sånt kan ändra sig snabbt, han får visa sina finaste sidor för henne helt enkelt. Ge inte upp :)

Undrar ni vad de tjänade på sin loppis?
138:- att dela på. Det blir många tuggummin det...........

Fredagkväll

Jag gillar fredagskvällar. Speciellt sådana fredagar då jag hunnit med det jag föresatt mig på morgonen.
Idag betyder det, att jag hunnit med skoköp i Globen, handlat mat på lokala Ica, städat vardagsrum och hall grundligt och kök och badrum grundläggande, hämtat barnen, lagat maten (paj idag). Det betyder att kvällen bara består i att ta det lugnt.

Hittade fram papprerna från utbildningen jag ska gå i höst, poängen består i:

Vårdvetenskap 4,5 hp
Medicinsk vetenskap 2 hp
Vårdetik 1 hp

2 heldagar i månaden, resten på distans. Start i slutet av augusti, slut och avklarad 19 november.
Läste papprerna mer noggrant och upptäckte att litteraturen ingår i utbildningskostnaden, och vi får ersättning för lunchutläggen på kursdagarna.
Ringde igen och fick min fundering bekräftat, jag får lägga in kursdagarna i min heltidsschema. Jag får alltså ta mina poäng delvis under betald arbetstid.
Jag vågar säga att jag nu är ännu mer nöjd med mitt beslut :)

Just nu i skrivande stund, sitter Simone och ritar bredvid mig och klagar på ett ont öra, resten sitter och kollar på Jönssonligan på tv4+. Inte de största dock de är med sina vänner, Marri är dock hemma ikväll, hon pular med sin blogg, kolla in den här

Nu tar jag nog lillskruttan i hand och går och lägger oss, och hoppas på en någorlunda natt, även om hennes öra inte bådar så gott för det.

Öppnar skolböcker snart

Kortslutning?

Ja, faktiskt väldigt i närheten iallafall. Men nu börjar det iallafall se lite bättre ut i kalendern.

Bara 3 matcher, 9 träningstillfällen, 1 tandläkartid (kan bli 2),1(ett) 2-timmars utvecklingssamtal, troligtvis 1 ortopedbesök, 3 födelsedagar, 1 student, 2 skolavslutningar......och just det, vi har en fotbollscup i kristihimmelfärdshelgen också. Avslutningsfesten för 9-åringens klass höll jag på att glömma, brännbollsfest blev det tydligen.

Sen är det semester.

Till hösten börjar Simone förskolan och jag har då helt plötsligt bara 1 daghemsskolebarn kvar. Har fnulat fram och tillbaka på hur jag ska lägga upp mina egna studier med start nästa höst, alltså 1 år framåt. Jag gillar framförhållning och planering :)

I januari fick vi erbjudande från Emilios assistansbolag om en skräddarsydd kurs på högskolenivå, iof endast en 7,5 poängare, men den innehåller medicinsk omvårdnad grundläggande och lite annat, så jag sökte den.

21 platser skulle delas på över 150 sökande.

Idag ringde jag för att kolla upp, eftersom jag inte hört något. Hon kunde berätta att hon sett ett papper fladdra förbi hennes näsa igår på de som skulle bli antagna, och noterat att jag var en i hennes rådgivningsgrupp som skulle få plats!

Jag ska plugga halv,halvfart i höst!

Ju mer jag tänker på det ju gladare blir jag faktiskt, det blir en soft start i studiernas värld. Säkert helt perfekt för en som inte pluggat sedan våren -87.

Att sedan få ihop lite högskolepoäng innan man ens fått ihop en fullgod gymnasiekompetens är ju lite humoristiskt nästan.

Detta räddar mig nog för kortslutningen ett litet tag, tror jag. Jag fokuserar helt enkelt på något längre fram.

Om man inte bloggar....

....så läser man i andras istället.
Jag lider av bloggtorka just nu. Jag vet vad det beror på, jag tänker för mycket.
Det är omöjligt att få ner något i text när kontoret mellan axlar går på högvarv. Har kommit på att jag tänker som oftast i talform, i diskussionsform. Oftast med människor jag antingen mött i min vardag och som av någon anledning stannat kvar i min minnesbank, eller som Malou von Siverts eller Oprah (dessa eviga talkshows). Nu läser jag mycket i andras bloggar och kontentan av det är att jag nu diskuterar i mitt huvud med dessa.
Bara så ni vet :)

Och eftersom jag bloggtorkar så hittade jag detta blogginlägg i ämnet hos lotten.se , en nyfunnen bloggfavorit, också föremål för huvuddiskussioner eftersom jag egentligen inte alls gillar språkpoliser.
Att bokstäver ska användas och att vi mår bra av dem, är vi nog överens om. Men jag vill använda dem på mitt sätt, vare sig de ligger i ordning och grammatiskt korrekt, eller inte. Jag vill fortsätta att både tänka, skriva och tala i just talform.

Andra bloggar ofta förekommande i/på mitt kontor är bla Lady dahmer med sin blogg Confessions of a neurotic attentionwhore/småbarnsmorsa. Hon gillar diskussioner och kan nog ses vara provocerande i vissa ämnen. Jag tror hon har massa skinn på näsan, men jag håller inte med henne om allt. Jag är en tyst läsare.

Sedan har vi Elisabet med sin blogg Pojken i glaskulan. Vill man verkligen sätta sig in i hur det är att bli förälder till ett barn med autism och dessutom i en mångkulturell familj, så är denna blogg guld. Dessutom skriver Elisabet vansinnigt bra också om andra saker.

Vill jag skratta en stund eller bli lite avis, hälsar jag på inne hos Lundinskan. Hon och hennes man har byggt sitt drömhus och är i full fart med att bygga en drömaltan. Lundinskan har en sådan förmåga att sprida glädje och skratt med sina texter och bilder.

Sedan har jag en lång diskussion med Annika :) Jag borde ringa henne.....ja det borde jag verkligen. Jag förstår inte hur hon hinner, det fascinerar mig. Hon jobbar och är mamma till 4. Hon har förutom sin egna blogg, där hon tar upp småsaker som hon funderar på, även en välbesökt matblogg, Smaskens.nu, besök den. Jag själv föredrar hennes dessert, kak och bakrecept, men så är jag ett gottegris också. I vilket fall som helst så är det en fröjd att läsa hennes kuriosa och kåsörtexter kring många av recepten.

Så nu har jag iallafall enl. första länkens tips ändå fått ihop ett inlägg. Nu får man se om man lyckas göra om bedriften imorgon :) Trots brist på mammeluckhistorier.....jag undrar vad min mormor använde?

Pollenfylla

Detta börjar bli en väldigt dålig vana.
När jag var yngre så hade jag aldrig en endaste känning av pollen. Enbart katt kunde få mina ögon att rinna och klia värre än löss i skallen.
Så vart jag runt 20 och började svulna av äpple, och så kom Cessi att växa i min mage beräknad att födas i slutet av maj. Våren -90 var det väldigt varmt i april och början på maj, jag satt i solen och fantiserade om livet som mamma och undrade varför ögonen rann ,näsan var täppt och det kattkliade i ögonen.

Nu sitter man här och vill uträtta en massa saker, men kan bara konstatera att man har pollenfylla. Ögondroppar, nässpray och tabletter är mina bästa vänner, men de sistnämnda gör att jag känner mig mer bakis.

Trots att jag är en soldyrkare och älskar värme, så tackar jag nu ändå vädergudarna för nattens regn. Nu orkar jag nog ta mig till Globen iallafall, och köpa lilla dotterns första fotbollsstrumpor och shorts/knickers. Hon ska ikväll på sin livs första träning i Gunners Uniteds pojk/mix-03 lag.
Idag skiner hon som en sol. Lycka är hennes ord för dagen.

Masse fick matchvila igår mot Mälarhöjden som de tyvärr förlorade. Efteråt fick de iallafall en jätteboast av vuxenlaget Gunners United, genom att få vara med i omklädnadsrummet och vid uppvärmning till matchen mot Rönninge/Salem. Bollkalle fick de vara hela matchen, och den slutade såklart med vinst 2-1. Det behövdes för att tagga våra mellansmå som gärna vill ta Aspudden på onsdag.
Ska dock berättas att det var en riktigt trött Masse nu på morgonen, med ont i både armar och ben. Han hängde på bra där både i uppvärmning och sedan springet som bollkalle. Vi får se om han orkar med fritids idag eller om han dröser hem direkt.

Nu väntar Globen!